Han hittade en affärsid?p?taket

?Jag tänker hålla verksamheten småskalig, säger Carl Gustaf Olofsson. Han ser en större marknad för sina produkter än vad hans lilla Solosåg förmår att möta.

?Nockarna och hängrännorna tillverkas i sektionen, förklarar Carl Gustaf Olofsson och visar att längderna kan justeras utan såg.

Produkten ger även ett stämningsfullt ljus...
(Se vidare!)

Carl Gustaf växte upp i Åhus i en släkt av ålafiskare, med en morbror som med tiden blev en av landets mest uppmärksammade möbelformgivare, Börje Lindau, grundare av designmöbelföretaget Bl?Station. Men Carl Gustaf blev varken det ena eller det andra.
?Jag blev istället brevbärare i Stockholm.
Han fick smak för träförädling när han träffade Aina Hagberg, lärare i Oskarshamn, och flyttade till hennes gamla skräddarboställe i Buggemåla. Hon hade själv lagt ned mycket arbete p?att rusta upp gården, men det fanns kvar att göra för en arbetsvillig ”postis?
?Den här typen av hus snickrar man inte p?hur som helst, säger Carl Gustaf.

IDÉER FRÅN ARKITEKT

Han frågade en god vän till råds, arkitekten Ulf Ernfors som har ett stort intresse av byggnadsvård och är en av tio nominerade till Helgopriset 2008, som delas ut av Statens fastighetsverk, för sitt arbete med ombyggnaden av Bryggeriteatern i Malm?(not 1). En av frågorna gällde ett äldre uthus som skulle renoveras. Borde det vara nockpannor av tegel eller gick det för sig att fuska med plåt?
?Ulf tyckte att jag kunde tillverka både nocken och hängrännorna av tr? berättar han.
I samma veva gick hans pappa bort och efterlämnade ett litet arv som lagom räckte för inköp av ett minisågverk. Efter en hel del experimenterande kom han fram till hur både nockar och takrännor skulle tillverkas. Han sågade fram en v-formad ränna och upptäckte tv? fördelar med metoden. Dels blev det kärnved i rännans känsligaste del, i botten. Dels blev årsringarna stående i båda ”vingarna? Naturen bjöd p?ett formstabilt och röttåligt alternativ till nock och rännor av plåt.

FEL MED RÄTT KÄNSLA

Nockarna av tr?ligger p?plats sedan flera år. De fungerar bra och passar in p?den gamla byggnaden. För den okunnige ser det ut som om det satt något liknande där i gamla tider. Samma sak gäller hängrännorna av tr? de upplevs som antikvariskt korrekta.
?Känslan är rätt, men i gamla tider hade man bara hängrännor ovanför dörrarna. Det är ett sentida påfund och kom till för att skydda nedre delen av fasaden mot regn, berättar Carl Gustaf som gjort stora efterforskningar för att ta reda p?hur man byggde förr.
De massiva trärännorna har väckt uppmärksamhet bland byggnadsvårdsintresserade. Alla är medvetna om att hängrännor inte har något med dåtidens byggnadssätt att göra, men när alternativet är att bygga korrekt och förstöra fasaden är trärännor ett mer passande alternativ än plåt.

STARTAT EGET FÖRETAG

Carl Gustaf gick nyligen i avtalspension och delar numera brevlåda med Aina. Han har startat eget företag, Buggemåla Specialsågat, och får tack vare sin innovation med rännorna allehanda specialuppdrag.
P?tork ligger bland annat ett kilsågat innertak som ska levereras till ett gammalt torp p?Öland. Annat som efterfrågas är kilsågade fasadbrädor. Ainas hus visar tydligt hur kilsågningen ger fasaden liv.
Huset fick en tillbyggnad för hundra år sedan och den nya delen kläddes med raksågat virke i en dimension, medan den gamla delen är klädd med kilsågat i olika bredder. Det syns tydligt att industrisågat inte gör sig p?ett äldre hus. Verksamheten i Buggemåla är småskalig och Carl Gustaf tänker hålla sig p?den nivån. Däremot är han övertygad om att det finns en marknad för hängrännor och nockar av tr?och för kilsågat virke till golv, innertak och fasader. Det finns en växande krets människor som är intresserade av byggnadsvård och som är beredda att betala merkostnaden för rätt sågningar och stilenliga rännor.

Janne Näsström

(Nysågat nr 2 2008)
http://www.logosol.se/sagverk/solosagen-m7/artiklar.html

I artikelförteckningen har artikeln ID-nummer 402 och har
rubriken "Stort intresse för kilsågat p?Solosågen".

Not 1. Ulf Ernfors var nominerad för tv?projekt. Dels ombyggnaden av Bryggeriteatern som nämns i artikeln, men ocks?för restaureringen av Östra magasinet p?Katrinetorps gård i Malm? Helgopriset gick till restaureringen av Östra magasinet. Se vidare www.malmo.se/katrinetorp

första sidan!